Lite grejjs
När min dotter var några veckor gammal så gick jag med i goboken för henne. Ska bli så mysigt att få läsa för henne sen när hon blivit lite äldre!

När vi öppnade ett sparkonto till Julia så fick hon även en spargris. Så jag beslöt mig för att börja samla på tior och när denna är full så åker även det in på hennes konto. Så detta är något jag gör på sidan av (som en kul grej) samtidigt som vi för över pengar till hennes konto varje månad också.

För ett tag sen hittade jag denna skötväska, den hade massa bra fack för blöjor, flaska och sedan medföljde det ett ligg underlägg för blöjbyten.
Problematiskt
Jag har länge levt i en förnekelse om att allt är bra. Men verkligheten har sakta börjat komma ikapp. Jag börjar må sämre och inget känns bra längre.. Allting gick så snabbt och sedan hamnade jag här i Borås och nu är jag både förlovad, sambo och mamma.. Nu sitter vi här och tar varandra för givet. Man bryr sig inte i om den ena är super trött och håller på att gå in i väggen. Inget man säger längre har någon betydelse och ingen tycks ta en på allvar. Kärlek mellan ett par, vad är det? Det enda jag känner är enorm kärlek till min dotter. Hon är den enda för mig och den enda jag skulle göra allt för! Syftet med att få barn är att båda ska ta sitt ansvar men i detta fallet så kan den andra inte göra endel saker om jag inte är med. Det gör att jag får en press på mig, jag kan inte längre duscha länge, jag kan inte gå en promenad ensam eller ha lite egentid.. Max 3-4 timmar då blöjan behöver bytas där emellan vilket jag alltid får stå för. Saken är inte den att jag ogillar att mata, byta blöja och umgås med min dotter. Men när man sovit dåligt flera nätter och sambon är ledig så vill man bli avlastad och slippa den där pressen för stunden.
Jag orkar inte med våra argument som gäller så löjliga saker som att koppla in bilbarnstolen, betala räkningar, tapetsering eller sätta upp en enkel sak som en hylla. Jag har alltid dragits till killar som är riktigt manliga och händiga därför tar jag väl mer illa upp än vad andra kanske skulle gjort. Jag tycker en kille ska kunna borra, tapetsera, montera m.m. Jag har alltid drömt om att flytta till ett ställe och renovera, tapetsera tillsammans med killen. Göra något ihop som är vårat eget tillsammans. Men det är svårt om den ena personen inte har något intresse utav att lära sig något som han inte redan kan. Det känns bara oattraktivt och omanligt i mina ögon och inget jag heller kan släppa.
Att vara i en relation är så mycket mer än att enbart "vara". Man måste vårda relationen, kunna prata med varandra och även kunna se en enkel sak som att någon är ledsen, men inte ens det kunde han se och nu är det ändå snart 3 år tillsammans. Jag vet inte vart jag vill komma med detta inlägget, men det kändes bra av att skriva det.
.....
Inspiration vardagsrum




Lite nytt
Gillade detta påslakan så jag klickade hem det!
Och denna kanindress till Julia:

Relation på prov.
Nu när man har en liten i familjen så känner jag verkligen hur ens relation sätts på prov. Saker som man gjort upp blir inte som planerat och man känner sig inte heller alltid på topp då sömnen blir mer rubbad än tidigare. I princip får man skaka i göbben för att han ska vakna, man får be han göra saker för att det ska bli gjort. Det hade varit enklare om han hade gjort saker för att avlasta utan att jag hade behövt be om det.
Vi hade ju "oturen" att få en bebis som gärna är vaken hela natten.. och då menar jag vaken konstant, skrikandes och inget hjälper förutom mat. Eftersom hon får ersättning då jag beslutade mig under graviditeten att inte amma så blir det ju lite jobbigare för oss. Man får flyga upp och göra mat hela tiden.... Just då ångrar man lite att man inte valde amning iaf. Det hade varit så mycket enklare! Inte trodde jag att ja skule få en så tuttig unge.. Hon vill ha flaskan även när den är tom enbart för tuttandets skull, och napp vill hon ha väldigt ofta.
Förhoppningsvis vänds dygnet rätt för henne någongång, man försöker men det är rent ut sagt omöjligt när dom är såhär små. Hon är ju 7 ½ vecka och det går inte direkt få liv i henne när hon sover.
Dags att bege sig till tvättstugan nu...
Buzzat Dove balsam!
Jag har i ett par veckor fått prova denna produkten (Dove balsam) ifrån buzzador.se. Jag kan säga som såhär.. KÖP DEN! Håret blir jätte lent och lätt att reda ut.. Jag har ALDRIG varit med om ett balsam som har sådan effekt och då överdriver jag inte ens. Jag kommer definitivt att fortsätta köpa denna produkten i framtiden (om det inte dyker upp någon annan mirakelprodukt). Så spring till närmsta affär och prova!
Beställt lite
Det var på tiden!

Koftan

Linnet.. (Har redan skinnjackan)

Kjolen.
Och till Julia: (Min dotter)


Bara 8 dagar kvar!
Nu har vi äntligen fått tummen ur och öppnat ett sparkonto till våran dotter. Känns lite komiskt att få tillbaka en bankbok där våran lilla dotter står som kontoinehavare! Syftet med sparandet är att hon ska få ta del av pengarna när hon fyllt 18 år, så att hon kan ta körkort och för möbelinköp när hon sedan väljer att flytta hemifrån. Dock hoppas vi som föräldrar att hon aldrig flyttar hemifrån!!
Vi var även till ortopeden idag och badade Julia. Nu är det bara 8 dagar kvar tills hon blir av med höftskenan och det känns väldigt bra.. Jag hatar den samtidigt som den är nödvändig då den fixar hennes höfter! Men den är så klumpig och ivägen när man ska byta blöja!
Nej nu ska jag lägga mig och mysa med dottern och sambon en stund.
Vonrosenskena.
När Julia var 5 dagar skulle hon på en rutinkontroll hos barnläkaren där dom bland annat kollade hennes höfter. Under undersökningen märkte man att hennes vänstra höft hoppar lätt ur led. För att säkerställa allt så blev vi skickade till ortopeden där dom konstaterade att så var fallet. Dom kom in med en stor och klumpig ställning som de sa att vi skulle ha på våran dotter i SEX VECKOR! Jag trodde jag skulle dö därinne.. Det gick inte att hålla tårarna tillbaka och alla frågor cirkulerade i mitt huvud. "Kommer vi klara detta?" "Hur ska vi sköta henne?" "Vilka storlekar ska hon ha på sina kläder nu?" "Lider min dotter av skenan?" "kommer hennes höfter bli helt återställda när behandlingen är klar?" "Jag orkar inte mer".. Det sistnämnda kände jag just eftersom hon fick vistas på neontalavdelningen i 5 dagar också pga misstänkt infektion. Senare misstänkte dom gulsot.. Jag höll på att gå under på den avdelningen då ingen ville berätta våran dotters tillstånd.. Vissa gav antydningar på att det var väldigt allvarligt med henne medans andra inte alls höll med om det.
Vi gick runt som två frågetecken och tvingades se på när våran dotter fick gå igenom massa prover som dom tog i huvudet. Vissa gånger fick dom göra om provet och gjorde då i hennes hand.. Varav det blödde som aldrig förr och hon skrek och dom tryckte i socker i hennes napp för att få henne tyst. Vi mådde väldigt dåligt under dom 5 dagarna och det kändes som att vi aldrig skulle få åka hem med våran dotter! Samma dag som vi skulle åka hem ville barnläkaren ta nya prover på gulsot trots att hon tagit det dagen innan och det visade på lågt värde (inget man behandlar). Så jag sa till henne att NEJ hon är inte mer gul idag än vad hon var igår och dessutom visade proverna på väldigt lågt igår. ALDRIG att jag stannade där en dag till i onödan. Våran dotter kan vi ta hand om lika bra hemma då hon inte alls var sjuk! Dessutom var det väldigt jobbigt för mig att vistas där då jag nyss hade fött barn och var öm i rygg och mellanbenen.. Jag blev även klippt vid förlossningen så det kändes endel av det och stygn släppte även. Just nu i efterhand så känner man att personalen på neontalavdelningen gjorde allt värre genom att skrämma upp oss.. Hade vi bara fått klarare besked om våran dotter så hade allt känts enklare för oss att vara där. Istället gick vi runt med ständig oro och tankar som "kommer vi förlora vårat barn?" "Har hon infektion?" "Är hon väldigt sjuk?". Vi blev ju i princip fråntagna henne när hon var 1 dygn gammal när vi låg på BB avdelningen så allt gick väldigt snabbt och vi visste ingenting. Vi var på neontal i onödan iallafall, hade hon varit sjuk och fått vård så hade det varit en annan sak. Men nu var hon bara där trots att proverna visade bra. Ändå tvingades hon ligga på intensiven med massa sladdar och övervakning. Vi blev även lovade att få ha henne på rummet hos oss men inte ens det höll dom trots att hon mådde bra. Vissa som jobbade där (dom trevliga) förstodd knappt vad ett friskt barn som Julia gjorde ens på intensiven. Dom letade fel bara för att få ha henne kvar kändes det som. Ena dagen bajsade hon jätte mycket och flera gånger och andra dagen var hon lite trögare i magen. Det såg dom som ett problem och därför ville dom ha kvar henne ytterligare en dag på avdelningen. Men i efterhand har man ju hört/läst om barn som ibland bajsar mer sällan än 1 gång per dag.
Men jag är iallafall glad att den tiden är förbi!
Om jag ska återgå till ämnet så tänkte jag visa vad Julia använder för skena nu och vilken hon ska använda sen. För att förtydliga mig lite så var det sagt att Julia skulle ha sin vonrosen skena i 6 veckor. Nu har hon haft den i 3 veckor så det är halva tiden kvar. Det negativa med denna skena är att man måste ha den innanför kläderna (flera storlekar större än vad barnet har) och man får inte ta av den och inte heller bada sitt barn hemma. Vill vi bada våran dotter så får vi åka till ortopeden 1 gång i veckan där dom tar av henne skenan och vi kan bada henne.
Vonrosenskena: (Bilden är lånad)

Om 3 veckor ska hon börja använda frejkakudde (se bild nedan) och den ska hon också ha i 6 veckor. Jag ser fram emot denna då vi kan bada henne hemma, ta av den vid blöjbyte och även ha den UTANPÅ kläderna. Men mest av allt ser jag fram emot att allt är över. Men veckorna går fort! Ser lite ut som enbärsele eller hängselbyxor!
Frejakudde: (Bilden är lånad)

Bvc
Nu har vi nyss kommit hem ifrån BVC. Julia har gått upp mer än 300 gram sen förra besöket (en vecka sen). Så hon växer som hon ska!
Utöver det har jag väl inte så mycket mer att skriva om. Imorgon blir jag ett år äldre dessutom, men födelsedagar är inget speciellt för mig längre.. Det är dagar då man känner sig en aning obetydlig. Så därför hade jag helst skippat att fylla år och levt kvar i min bubbla om att allt är okej. För allt är okej eller hur?
Men jag har min dotter och min sambo och det räcker mer än väl!
Sedan vill jag påstå att man blir snabbt rastlös av att vara mammaledig nu när Julia är så liten. När hon sover så klättrar jag på väggarna i princip. Vi ringde runt till lite folk idag och hörde om de ville ha besök, men en svarade inte och dom andra var sjuka. Så det är väl bara att gilla läget! Våran plan är att flytta närmare min släkt sen. Vi har bott här i 2 år och har alltid fått ringa hit folk om vi vill ha besök ellerså har vi fått ringa och fråga om vi kan hälsa på. Det känns liksom inte roligt att bo här längre, speciellt inte nu när vi har ett barn som vi vill stimulera det sociala för så mycket som möjligt. Öppnaförskolan ska hon och jag på senare! Jag har dessutom aldrig känt att jag har haft något bra band med Robins släkt.. Vissa klickar man mer med, vissa mindre. Jag tror många i hans släkt kan uppfatta mig som blyg, men det är jag inte. Jag är enbart tyst för att jag inte har något att säga den personen. Men i Värmland så vet jag att vi hade fått besök och även barnpassning när vi vill ha egen tid. Sen har Julia sin kusin där som är lite över ett år äldre. Men dom kommer ju vara i princip jämnlika när Julia börjat gå!
Nej nu ska jag vila en stund och förhoppningsvis hinner Robin ringa Karlstadbuss imorgon.
Äntligen
Äntligen så börjar Julia få rätt på sin dygnsrytm! Hon vaknar var 3-4e timme under nätterna så det är precis som det ska! Mamma och pappa är glada för att dom får sova ut igen.. Det är inte alls så jobbigt med småbarn som jag trodde det skulle vara (och vad man hört av andra). Men så är det ju med allt! Det ska förstoras, förvärras m.m. Innan jag hade fött barn själv så trodde jag att det skulle göra skit ont en-nära-döden-upplevelse. Det är ju så många beskriver det? Antingen är deras smärtgräns jävligt låg ellerså gillar dom att ha offerkappan på sig.
Jag personligen tyckte själva födandet inte gjorde ont överhuvudtaget.. Värkarna däremot kändes, men det gick att stå ut! Hade jag ont när huvudet trängde ut? Svar nej.. Däremot sved det när jag blev sydd då bedövningssprayen förmodligen inte tog överallt... Jag fick ett snedklipp nämligen eftersom Julias huvud bara gled upp istället för ner trots mina krystnings försök. Själva klippet kändes INGET och jag satt även i telefonen med familjen i värmland mellan värkarna.. HAHA, måste ju fördriva tiden på någotvis.. Efter förlossningen var jag iaf uppe på benen igen och jag tog av mig deras kläder och satte på mina egna efteråt. Sedan när vi kom till BB avdelningen så började jag läsa "bebis-första tiden broschyrer". Kan ju vara kul att veta lite mer om sitt barn? Dessutom gillar jag att ha NÅGOT att läsa innan jag somnar.. Under den natten var det jag som var uppe och gav Julia mat och nyblöja flera gånger! Jag hade inte heller några smärtstillande för mitt klipp m.m utan hade helt glömrt bort det.. Men efter andra dagen tog jag det eftersom stygnen stramade.. Jäklar vad chockad barnmorskan såg ut när jag berättade att jag inte tagit några smärtstillande alls samma dag som förlossningen eller dagen därpå.. Man brukar ju ha jävligt ont efter ett snedklipp men jag var uppe pch sprang runt som tidigare och stod ut med smärtan.
Man vet nu iaf att varje förlossning är väldigt olika varanadra. Så det enda jag kan tipsa andra om är att inte bli allt förblindad av vad andra skriver. Det är samma sak med graviditet och dessa gravsymtomer som många har, inget stämde in på mig. Och i förlossningen så hade jag aldrig krystvärkar kring mage/livmoder utan det satt i ryggen på mig. Så direkt en värk kom så registrerades det aldrig.. Riktigt märkligt.. Efter min ryggbedövning kände jag knappt när jag hade krystvärkar utan det enda jag kände var att NÅGOYT drog ihop sig likt en sammandragning och då var det bara att krysta allt vad man hade.. Bör jag tillägga att låten "vår julskinka har rymt" samtidigt som jag krystade? Vår dotter är nämligen född på Julafton :)
Nu ska jag och Robin se på film och lilla Julia ska få ny blöja!
Lite trött, lite pigg, lite allt möjligt.
Jag kom på mig själv med att nästan somna framför dastorn. Då är det kris! Men detta är något vi får stå ut med när vi har en liten bebis i familjen. Hon bestämmer ju våran dygnsrytm för tillfället!
Senare "idag" får vi besök ifrån värmland iallafall.. Trevligt, trevligt.. Skall bli spännande att höra vem dom tycker Julia liknar? Men dom flesta verkar tycka att det är Robin och min näsa enbart. I min släkt verkar näsan gå igenom rätt hårt eftersom syrrans unge också har fått hennes näsa och typ inget annat.
Ne nu ska jag dricka upp mitt te och sedan njuta av lite egen tid. Man vet aldrig när tösen vaknar! Men nu är hon nybytt och har fått mat så det lär väl dröja lite förhoppningsvis. Hon höll sig vaken imorse i 7 timmar i streck så hon behöver sömn.. Gissar på att hon har haft magknip eftersom hon var otröstlig just då! Men jag blandade i lite messmör i hennes ersättning så magen kom igång ordentligt på henne.. Man blir ju orolig som förälder när den inte gör det.. Man känner sig maktlös när dom har ont och man inte riktigt vet hur man ska trösta. Men jag/vi lär oss med tiden!
Long time
Nu har det varit dött här ett tag.. Jag åkte nämligen in på förlossningen dagen efter mitt nedanstående inlägg. Våran dotter föddes på julafton och nej, det är inte synd om henne.. Jul är en dag för barnen först och främst och sedan familjen. Då blir det dubbelt att se fram emot i Julias fall! Födelsedag och även julafton.. MER PRESENTER för hennes del!
Det var iaf endel "komplikationer" enligt barnmorskor, doktorer osv.. Så vi var på neontalavdelningen i 5 dagar! Men det var falskt alarm.. Dock fick vi reda på under en rutinkontroll hos ortopeden att Julias ena höft gärna hoppar ur led.. Så därför har hon fått en höftskena som hon ska ha i 6 veckor framåt innanför kläderna (vi får inte ta av den), så det blir väldigt krånligt, men man får stå ut. Sen de sista 6 veckorna är det mer en hårdare blöjtrosa som hon ska använda utanpå kläderna (som vi får ta av) men det säger ju sig självt när det är utanpå.
Det är lite trist med hennes höftskena då hon nu inte kan använda sina kläder i storlek 50-56. Med höftskenan på så blir det storlek 60 occh uppåt som hon får använda. Men det är ju för tösens skull så man får tänka så när det är jobbigt (för det är det) speciellt när doktorn undersöker henne och drar i hennes höfter fram och tillbaka.. Hon fällde t.om tårar igår under undersökningen och skrek på ett vis jag aldri hört.. Jag ville bara slå ner alla läkare som höll på med henne.. Mamma instinkten griper in direkt! Tuir att allt är över nu med prover och höftryckande.. Jag hade inte orkat mer!
Trött på folk som säger olika.
Inatt var vi in till förlossningen eftersom jag blödde och hade kraftiga värkar. Jag blev undersökt och fick reda på att jag var öppen 3 cm och han sa även "nu är förlossningen på gång, ni får stanna kvar här". Vi blev skickade till ett rum för att sedan efter bara 1-2 minuter få beskedet att vi skulle åka hem och invänta mer värkar istället. Väl hemma blödde jag ännu mera - färskt blod och jag hade värkar som satt både i mage och rygg.. Det kändes som att ryggen brann på insidan! Men jag tog alvedon, somnade och vaknade ibland av att jag hade värkar var 5e minut.. Sen försvann alla värkar och nu har jag inte haft det sen 11 tiden!
Tycker att förlossnings personalen här är konstig, ställer så många dumma frågor.. Det värsta med att vara gravid är just att behöva åka till förlossningen och ta massa diskussioner med barnmorskor där som verkar mer inne i sig själva. Det rinner blod hela tiden FÄRSKT, var så mycket blod igår att han som unbdersökte mig fick liksom torka av alla verktyg och britsen var helt klarröd. Jag ringde dom och berättade det imorse igen, att jag fortfarande blöder.. Nu sa dom istället att det inte verkar vara något på gång!
Aja.. Bebisen mår bra iaf...
Inatt var vi in till förlossningen eftersom jag blödde och hade kraftiga värkar. Jag blev undersökt och fick reda på att jag var öppen 3-4 cm och doktorn sa även "nu är förlossningen på gång, ni får stanna kvar här". Vi blev givetvis glada över den nyheten och kände oss taggade inför vad som komma skall. Vi blev skickade till ett rum för att sedan efter bara 1-2 minuter få beskedet att vi skulle åka hem och invänta mer värkar istället (efter att doktorn pratat med en barnmorska). Väl hemma blödde jag ännu mera - färskt blod och jag hade värkar som satt både i mage och rygg.. Det kändes som att ryggen brann på insidan! Som att jag fått kraftiga slag emot ryggen! Men jag tog alvedon, somnade och vaknade av att jag hade värkar var 5e minut.. Sen försvann alla värkar och nu har jag inte haft ordentliga sen 11 tiden!
Tycker att förlossnings personalen här är konstig, ställer så många dumma frågor.. Det värsta med att vara gravid är just att behöva åka till förlossningen och ta massa diskussioner med barnmorskor där som verkar mer inne i sig själva. Ju mer dom pratar med mig dessto mindre litar jag på deras svar. Alla säger olika hela tiden och jag tycker det är SJUKT! Det rinner blod hela tiden FÄRSKT, var så mycket blod igår att han som undersökte mig fick liksom torka av alla verktyg och britsen var helt klarröd. Jag ringde dom och berättade det imorse igen, att jag fortfarande blöder.. Jag får liksom gå runt med enorma bindor för att det bara rinner! Nu sa dom istället att det inte verkar vara något på gång och att jag skulle "äta en god frukost och ta en dusch m.m". Jag ska invänta mer värkar! Troligen är jag öppen mer nu eftersom jag hade så starka värkar EFTER att jag kom hem ifrån förlossningen! Meningen är väl att man ska föda hemma för någon hjälp på förlossningen får man inte. Det står överallt och alla säger även att det inte ska rinna färskt blod som ser exakt ut som mens (fast lite värre).
Vill bara ha ut min bebis nu, åka hem och bli förälder.. Är trött på att ringa/åka till förlossningen och alltid bli bemött som en idiot..
Bebisen mår bra iaf enligt dom tester som gjordes inatt.. Nu tänker jag enbart invänta den hemska ryggvärken och värkarna i magen.. Förhoppningsvis är det dags nästa gång!
Tassimo drycker!
Jag registrerade våran tassimo och fick 200 kr att handla för i deras shop för. Det var dock lite krångligt eftersom man måste betala frakten själv med visa kortet och Robins kort krånglade först.. Men kollade runt lite och såg att det bara var att aktivera e-kort under tjänster och virified by visa på hans bank. Så nu kan man äntligen handla direkt via nätet och slippa fakturor. (har fan inte fått tummen ur att fixa med visa kortet tidigare). Detta klickade vi hem iaf:
Kaffe till Robin:
Kaffe till Robin:

Te, en sort som inte finns i affären. Värt att prova:

Kaffe till Robin igen:

Choklad mest till mig: ;)

Sen tog jag 2 av denna sorten eftersom jag aldrig har provat den:


Såhär ser det ut nu i skåpet: Jäklar vad mycket det lär bli sen ;)

Det börjar hända saker!
Nu börjar jag känna av förvärkar som kommer och går, har gjort det nu dom senaste 3 dagarna. Dock har dom ändrat karaktär! Den berömda proppen har även den gått! Jag hoppas förlossningen kan starta snart, och inte på julafton. Tycker det är så mycket diskussioner kring "hon kommer nog födas på jul" eller "stackars barn om hon föds på jul".. Förvisso blir jag lika glad oavsett när hon föds, men det känns bara drygt och kommer säkert bli en hel del dåliga skämt angående det hela om hon föds på julafton. Endel försöker göra sig roliga över hennes namn också.. "Är det därför hon ska heta Julia". Jag själv tycker inte det är någon humor med det överhuvudtaget. Jag har gillat det namnet länge och hade tagit det oavsett vilken månad hon hade föds i.
Det jag minns ifrån skoltiden var att när någon fyllde år på julafton så var det definitivt inte synd om den personen. Många avundades och personen ifråga skröt oftast om att "han/hon får mer presenter än oss andra under den helgdagen". Så vart kommer detta "vad synd om barnet snacket"?. Är väl mer synd om barn som aldrig får födas eller barn som dör när dom är små? Jag hoppas somsagt att hon inte kommer på julafton eftersom jag orkar inte med människor som bara försöker göra sig lustiga över det.. Annars hade det kvittat för mig, men just det där "vad var det jag sa" och allt orkar jag inte med..
Liten update!
Idag har jag varit aktiv igen.. Jag har rengjort i kylen (det behövdes) och även dammat av överallt och rensat ur garderoberna i sovrummet! Senare idag tänkte jag tvätta ur skåpen i köket och även få tummen ur och damma bakom elementen! Jag får passa på när Robin är hemma eftersom att han kan hjälpa till då!
Syftet var att vi skulle lägga oss i tid idag eftersom vi har tvätttid om sisådär 7 timmar! Men istället fastnade vi framför en film och när den väl var slut så började halsbrännan sätta igång. Under senare delen av graviditeten så har halsbrännan nästan varit olidlig! Men hon trycker väl emot allt möjligt därinne nu så det lär väl bero på det? En myt säger att man får bebisar med mycket hår på huvudet om man lider av kraftig halsbränna under graviditeten.. Dock tror jag inte så mycket på sånt men det hade varit gulligt om hon hade en liten kaluffs! Robin föddes med väldigt mörkt hår och jag var nästan flintis. Så man får hoppas hon blir lik sin pappa då! Blåa ögon lär hon få ändå eftersom Robin och jag är båda det!
Nej nu ska jag börja släcka ner här i lägenheten och sedan ta och lägga mig.. Jag trivs bättre med våran säng nu eftersom min madrass inte är sne längre.. 8 cm på ena sidan och 14cm lutning på andra fick jag stå ut med i ett år fram tills att vi tänkte om och kollade igenom sängen från start. Då märkte vi att Robin hade monterat en bräda fel vilket gjorde att min madrass lutade och inte hans! Snacka om ryggvärk man haft! Men imorse var jag grinig på han eftersom nu i slutet av graviditeten så gör inte sängen min rygg bättre direkt så det var bara för han att börja kolla igenom sängen! Vår diskussion löd först att sätta dit en annan bräda för att få min madrass att hålla sig rak, men när jag hämtade måttbandet så såg man felet väldigt tydligt! Nåväl, alla gör sina misstag! Jag hoppas han går mer efter bruksanvisningarna i fortsättningen!
Nu ska jag sova iaf!
Nu är det nära!
Jisses vad trött man känner sig nu i slutet av graviditeten. Jag sov 4 timmar under dagen idag och känner att tröttheten börjar komma igen! Men det sägs vara bra att sova så mycket som möjligt för förlossningen är påfrestande och senare när Julia är här så blir det inte samma sömn som tidigare. Men jag är van redan nu med att ha rubbad sömn eftersom man går upp flera gånger på natten och ibland har man sådan fruktansvärd halsbränna att man kan inte göra annat än att sitta uppe och glo tills det släpper. Jag undrar när damen vill titta ut egentligen? Känns just nu som att det aldrig kommer ske, men det är ju så det känns när man längtar efter något! Man bara väntar på ett texken, en värk.. kanske förvärkar? Något? Det enda jag har känt under min graviditet är sammandragningar, har aldrig haft några förvärkar.. Det enda minus med min graviditet är att jag har spytt så mycket under den, vissa gånger kände man att man inte orkade mer.. Som tur va så har jag slutat spy och jag mår inte alls illa på morgonen längre.. Tror dock mycket av det beror på att Julia ligger fixerad nu! Finns det fler här som tycker att Julia är ett namn som är gammalt och ute, typ populärt på 80 talet? Fick nämligen höra det för ett tag sen.. Men när jag kollade upp det så verkar det vara INNE fortfarande och var som mest populärt på 2000-talet! Blir så trött på folk som klagar för minsta lilla! Finns namn som är MYCKET fulare och värre.. Julia låg på 3e plats bland populära flicknamn år 2008, det var inte alls längesen! Jag och Robin gillar Julia iallafall och skiter fullständigt i andras åsikter, det är våran dotter och ju mer folk klagar dessto mer avstånd kommer vi ta ifrån de personerna.. Inte min förlust, enbart deras! Sen håller jag inte med om att jag ser ut som en fäbod tjej (djur tjej) "eftersom jag var så fin i håret just då".. Låter verkligen som en diss eftersom det har man ladugård och bönder att göra! Varför ens påpeka någons utseende när man förklarar det så konstigt? Då kan man lika gärna låta bli! Hade enbart plattat håret då och hade det nersläppt? Har inte ens risigt hår? Vilket dom hade förr.. Jag klippte mig hos frisören för 7 veckor sen och ska göra det snart igen :S Använder liksom frisörprodukter.. Blir bara så irriterad på allt klagande! Sen att Julia skulle ses som "efter" om hon föddes i december låter bara sjukt, "håll henne inne tills Januari", brukar inte släkt hoppas hon kommer så snart som möjligt också? Har aldrig hört att man vill att ungen ska stanna kvar längre.. Enda gångerna hon eventuellt kommer behöva lida för att hon föddes i december är väl när hon är 18 och alla kan gå till puben och hon får vänta till sist, eller när vissa skaffar moped och hon får vänta lite längre, är ju inte ens säkert hon vill ha det... Dessutom är det inte ens säkert hon är så intresserad av alkohol och det är inte allt i världen heller. Alla väntar lika länge tills dom fyller år, bara att månaderna inte överensstämmer med varandra. Sen finns det pubar som släpper in en när man går på det 18e året, så hon lär komma in på vissa ställen iaf.. Dessutom är man inte lika känslig i just dom åldrarna. Det är när man är liten som man är som mest känsligast! I skolan skiljer det dessutom inte mycket från vad man exempelvis gör i årskurs 1 och årskurs 2. Så hennes sena födelsedatum kommer inte göra henne mer efter än någonannan i sin klass!

Tog denna bilden idag!
Min släkt hoppas Julia kommer ut snart iaf eftersom dom längtar efter att få se hur hon ser ut.. Dom ska även komma ner på besök omkring den tiden!
Gravid i vecka 39 + 0 idag!
Jisses, sista tiden har verkligen gått fort. Tänk att man är förälder inom 3 veckor.. Om 6 dagar är hon beräknad iaf så jag hoppas det sker kring där så jag slipper gå över tiden. Jag tror det blir en december bebis, en fin liten julklapp!
Nu ska jag strax gå och lägga mig.. Känner av tröttheten! Det är ju bäst man sover så mycket som möjligt nu eftersom man lär inte få samma sömn sen när Julia är född! Det positiva är att Robin är hemma i en månad när Julia är född, först ska han ta ut pappaledigheten och sen sina semesterdagar som han har sparat sen i somras. Så vi får bytas av när den ena är trött och vice versa. Blir som att arbeta i shift nästan! ;)
Ne nu ska jag ta och lägga mig..
Jag lär slänga in ett inlägg om en vecka när jag är i 40 + 0, om hon inte är född då! Jag tänker inte lägga ut några bilder på våran bebis här utan det kommer jag bara dela med personer som jag känner till.. Detta är ju bara en graviditetsblogg, en såkallad "nedräknare" inte en mammablogg.. haha!
SOVA nu!
23 dagar kvar till BF!
Denna helgen har spenderas i Värmland! Det fick bli två turer dit denna månad just eftersom Julia är beräknad snart och då kan vi inte åka dit i samma utsträckning som tidigare.. Mest pga vädret, det kan ju bli snö och jävligt halt när som helst och då vill man inte ge sig ut på längre resor med en bebis. Så man fick passa på när hon än så länge ligger i magen!
Just nu håller jag på och tvättar Julias påslakan och lite kläder som jag och andra köpt till henne nyligen. Man vill ju att allt ska vara fräscht och inte fullt med kemikalier. När jag slängt i dom två maskiner som återstår så tänkte jag påbörja med maten, köttfärsgratäng.. Men helst av allt hade jag velat gå och lägga mig och sova en stund. Men jag får göra det efteråt.
Nu ska jag bege mig till tvättstugan! Förhoppningsvis har ingen snott våra kläder! /Vi har en tjuv i tvättstugan som tagit grannens kläder) jag hoppas det inte händer oss innan vi har flyttat.. Något jag VET att vi ska köpa sen när vi bytt lägenhet är en egen tvättmaskin! Badrummet vi har nu är tyvärr för litet för att det ska få plats för tillfället.